Intervju med Henrika Andersson

Varje månad publicerar vi en intervju med någon av FIBULs författare eller illustratörer. Augusti är vår ordförande Henrika Anderssons månad, och i september kommer vi att presentera en ny medlem, som också kommer att blogga.

Men här följer Henrikas intervjusvar!

/Webb-Jenny

 

henrika
Henrika Andersson (illustration: Jenny Wiik)

När bestämde du dig för att bli författare?

Först skrev jag i smyg, mest dagbok och berättelser. Eftersom båda mina föräldrar skriver var nog författare det sista jag ville bli. Istället blev jag skådespelare och på fritiden regisserade jag amatörer. Hela tiden skrev jag. Det är som att hitta tillbaka till mig själv när jag umgås med ord. Så fort jag lärt mig bokstäverna började jag hitta på egna ord och berättelser, sånger och dikter.

Vad var det som påverkade ditt beslut?

Det var inget direkt beslut att ”bli författare”. Men i början av 2000-talet stod jag plötsligt utan arbete och tänkte nu eller aldrig … Jag anmälde mig till en intensiv skrivarkurs som pågick varje dag hela våren. Där föddes de första texterna till mina blivande böcker.

Vad läste du när du var barn/ung? Vilken var din favoritbok när du själv var barn/ung?

Som barn läste mamma högt för mig, det gör hon ännu ibland och det är nog det skönaste jag vet. Att lyssna på när någon läser, sjunka in i bilderna och bara njuta njuta …

När jag kom upp i tonåren läste jag bara om jag måste. Det tog väldigt länge innan jag hittade läsgnistan, däremot skrev jag själv hela tiden (vilket låter paradoxalt, men ungdomen är full av paradoxer – därför är kanske just den tiden den mest intressanta att skriva om och utforska)

 Hur föds en ny berättelse?

Berättelser föds över allt och hela tiden. Varje ögonblick är fröet till en ny historia. Konsten är att fånga dem och vårda dem och ge dem tid att växa och mogna tills de är färdiga att släppas ut i världen

Hur länge tar det från första idén till en färdig bok?

Beror på bok och form, men generellt sett tar det flera år för en bok att födas. Många idéer kan vara mycket gamla. Fröet till min nyaste bok ”En skärva av själen” föddes när jag var nitton år och mötte en mycket märklig man på en resa i Frankrike.

9789515234728

Skrivprocessen går för mig i varv eller vågor. Jag lägger ofta en version åt sidan då jag jobbat genom helheten från början till slut. Sen får bananflugorna samlas tills jag tittar på den igen och tänker, oj då vad är det här?

Var kommer dina idéer från?

Kan vara något jag hört eller upplevt. Ett samtal på bussen, en notis i tidningen. Om det är en beställning (t.ex en pjäs) finns det ofta ett tema som ger ramarna. Sen är det bara att sätta igång.

Vad har du studerat? Har du haft nytta av det i ditt skrivande?

Teaterstudier på högskolan i Helsingfors och Paris gav verktyg att utforska både omvärlden, sig själv, relationer och hur man bygger upp dramatik.

Har du gått skrivkurser/konstkurser? Vad fick du ut av det?

För mig blev skrivarkursen det avgörande stegen att våga dela och visa mina texter för andra. Vår kloka inspiratör och lärare Åsa Stenvall-Albjerg gav oss verktyg att utforska själva hantverket och jag insåg att man måste våga misslyckas för att lyckas. Kurser möten konst i alla former fortsätter att inspirera och nära nyfikenheten.

Hur gör du för att samla inspiration och material till dina böcker? Har du tips på bra övningar?

Det finns många bra handböcker, bloggar och tips för skrivare. Att gå på kurs inspirerar också, att läsa andras texter och ge sig tid att gå djupare. Som enkel övning är att börja dagen med en flödestext. Bara välj ett ord, skriv och associera kring ordet i tio minuter. Utan krav eller prestationstvång att det ska BLI något.

Material och research är en viktig del av processen, det brukar jag göra an efter och under kanske det tredje skrivvarvet. Alltid kolla fakta. Jag gör det hellre efter att jag format helheten, eftersom det ofta tar mycket tid och påverkar mig starkt, till och med vill börja styra själva handlingen.

Visar du dina texter åt någon innan du skickar dem till förlag?

Ja, har några pålitliga vänner och min kära syster som alltid läser och ger feedback innan jag skickar det vidare.

Har du blivit refuserad? Hur kändes det och hur gick du vidare efter det?

Ja, många gånger, det hör till processen. Klart att det alltid är ledsamt och svider men sen får man resa sig igen och ta nya tag. Det viktiga är att vara envis och ha tålamod både med sig själv och texten. En refusering kan också vara till stor hjälp om kritiken är välformulerad och konstruktiv.

Hur debuterade du som författare? Hur gick det till när din första bok blev publicerad?

Min debut ”Nagu-nalles egen bok” var en lång och kringelikrokig process. Från bok (som blev refuserad) till tv-manus på 26 avsnitt tillbaka till bok (som helt skulle skrivas om igen), men det var en lärorik process och jag hade inte bråttom. Stjärnglitter i minnet från när samtalet från förlaget kom, att nu blir det äntligen bok!

Vad händer med ett bokmanus efter att det har blivit godkänt för publicering? Ändras texten mycket från det första inskickade manuset?

Det varierar säkert mycket beroende på förlaget. Min erfarenhet är att du som författare har ansvaret och därmed även besluter om vilka eventuella förändringar som sker på vägen. En bra redaktör (vilket jag har lyckan att ha) lyssnar, läser och kommer med konstruktiv kritik som det är värt att ta ad notam.

När började du kalla dig för författare? Var det svårt?

Lite svårt i början, men nu tänker jag inte på det längre. Det är som det är, ett ord bland många. Det viktiga är att få skriva och bli bättre på det du vill göra.

Har du fått råd eller vägledning av mer erfarna kolleger? Vilka råd har varit värdefullast för just ditt skapande?

Förebilder finns, många fina kolleger jag beundrar och inspireras av. Och möten med olika slags mänskor är avgörande för att orka skriva i ensamhet.

Livet är värdefullt, att få djupdyka med orden som sällskap. Det värdefulla i att dela berättelser och erfarenheter.

Kan du leva på ditt författarskap? Om inte, hur balanserar du mellan skrivande och annat arbete?

För tillfället har jag lyckan att ha arbetsstipendium och arbetsrum vilket tillåter mig att skriva varje dag. Men nog behövs det fler järn i elden för att hålla brasan brinnande.

Jag jobbar ibland som skådespelare och regissör, skriver ibland beställningspjäser och hörspel. Därtill är jag läsambassadör, gör skolbesök, drar skrivarkurser, skriver kolumner och sitter i Kulturrådet för barn- och ungdomslitteratur (i Sverige). Det blir en balansgång som är rätt krävande, å andra sidan berikar de olika uppgifterna varandra.

Har du fått stipendier eller priser? Hur kändes det? Hur påverkade det ditt författarskap?

Som författare skulle jag inte ha kunnat verka utan stipendier.

Har du kontakt med dina läsare? Kan man skriva till dig om man har en fråga om dina böcker?

Förr fick jag brev och idag mera mail av läsare, några kontaktar mig via fb. Det är alltid roligt med respons och dialog, det är ju för läsarna en bok finns till.

Skriv eller maila mig på andersson01@gmail.com! Jag svarar så fort jag hinner och kan.

Vilka böcker/författare i din genre skulle du rekommendera?

Nu skriver jag i olika genrer, just nu på snudd till fantasy. Själv är jag all-läsare men återkommer alltid till Tove Janssons ”Sommarboken”, Potter-böckerna och sagor i olika tappningar. Marie Gripe och Barbro Lindgren hör nog till de som påverkat mig mycket.

Har dina böcker blivit översatta? Till vilka språk? Hur kändes det?

En del har blivit det, och det känns som att få en oväntad present! Nyss blev ”Emma Gloria och den röda Längtansboken” översatt till lettiska och vann sedan ett pris. Plötsligt fick jag resa till Riga och fira tillsammans med den lettiska översättaren. Roligt!

*

Frågorna är sammanställda av Maija Hurme