Julkalender 2017: Lucka 17

Illustration av Nadja Andersson

Ingredienser för lucka 18:

Alvar, Idun, Julius, inne i Öronfjället, mycket hett och värme, Julgumman (och hon är arg) som berättar om vad som egentligen hänt med Julgubben varför Lucia är en Luciadrake och om renar som spritts med postväsendet och det är nåt med tomtarna också…

Julkalender 2017: Lucka 16

Luciadraken ledde sällskapet genom den smala källargången. Ljusen fladdrade i drakkronan och Alvar längtade hem. Ända sedan Julius dykt upp på deras tröskel hade hans liv förvandlats till en utdragen mardröm: ett misslyckat föredrag och ett missat Luciatåg, nu krympt till storleken av ett marsvin hade han dessutom inte hunnit fixa en enda julklapp.  
”Var är min luva?” skrek tomten och tog sig för huvudet.

Sällskapet tvärstannade i ändan av korridoren. Till vänster en dörrskylt med orden LIVS-FARA, till höger en med texten JUL-GUBBE.  Ett dystert tjut hördes bakom julgubbedörren. Lukten av pepparkaka som sipprade ut var påtaglig. Trots det sorgliga faktum att det måste vara julgubben själv som grät där inne kunde Idun inte sluta tänka på mat. Magen knorrade ljudligt och tomten utropade:
”Jag visste det! Du har ätit upp min luva!”

Samtidigt stirrade Knorredotten intensivt på Idun och blinkade nervöst med sina fiskögon: Tre snabba blink, tre långa, följt av tre korta igen.
”Jag förstår inte”, viskade Idun. ”Varför kan vi inte bara gå in till gubben och – ”
Alvar knep sin syster i armen och viskade:

”Det är SOS.”
”Jag sa ju att de är tjuvar”, skrek tomten. ”Först stjäl de pappas bästa ren och sedan min luva!”

”Men vi har inte stulit- ” började Idun.
”Julius kom faktiskt till oss med posten”, fortsatte Alvar trött.
”Ljuger gör ni också”, fnös tomten och hötte med sitt långa tomtefinger.

”Kanske vi ändå borde förvandla dem till marsipanfisar … menar grisar”, flinade draken.

Knorredotten sa ingenting. Men ögonen blinkade allt vildare och ur fiskmunnen stack ändan av en tomteluva fram.

”Hon gör det igen”, viskade Alvar. ”Hon blinkar SOS!”
Fara … Livsfara! Idun fattade äntligen galoppen. Barnen såg på varandra, Knorredotten nickade i samförstånd. Alvar och Idun tog grepp om varsitt renhorn. Julius puffade upp dörren till vänster och barnen stomlade in i rummet som varnat för livsfara. Knorredotten som nappat med sig ett ljus ur Luciadrakens krona hann precis med innan dörren smällde fast bakom dem. Nu kunde inte Alvar längre hålla sig:
”Julgubben gråter, tomten är tokig och Lucia har förvandlats till drake”, snyftade han.

Knorredotten nickade.

”Det finns bara en som kan hjälpa oss nu.”

”Vem då?” Undrade Idun.”Du?”

En svag rodnad spred sig över de bleka fiskkinderna.

”Inte jag utan Julgumman såklart! Ni får gärna låna min sparkstötting. Gumman bor högst uppe på Öronfjället.”

”Men hur?” pep Idun. ”Vi är så små och kommer aldrig att hinna fram.”
Knorredotten fäktade med fenorna.

”Ni sitter i korgen och Julius drar”, bestämde hon. ”Visst hittar du?”
Julius gnäggade ja och började ivrigt studsa upp och ner.

Text: Henrika Andersson

Ingredienser för lucka 17:

Alvar, Idun, Julius, sparkstöttingen som nyckel till Öronfjällets port,  julsång på nåt vis, glitter och stjärnor och annat överflöd, Julgummans ilska

Julkalender 2017: Lucka 15

Illustration av Jenny Lucander

Ingredienser för lucka 16:

Alvar är trött, Idun är hungrig, Julius är studsig, en tomteluva utan tomte, Knorredotten berättar vad som händer nu (och det är inte roligt), Luciadraken berättar en vits, en tomte utan luva, tiden är knapp, sparkstötting med korg, stjäl ett ljus av Luciadraken

Julkalender 2017: Lucka 14

Alvar kände en häftig yrsel och allting växte runtomkring honom. Glöggmaskinen var stor som ett höghus och bredvid den stod den nu enorma tomten och skrattade så att det vita skägget hoppade. Julius var också stor och han sprang på stället som om han befann sig i ett osynligt hamsterhjul. När röken skingrades fick Alvar syn på sin syster som med uppspärrade ögon ropade ”Vi krymper?”

Någonting flåsade bakom dem och de hörde ljudet av flaxande vingslag. Då de vände sig om fick de se en spräcklig drake med eldröda vingar, vassa tänder och en luciakrona på huvudet. ”Frågesporten börjar”, flåsade den. ”Ni får tre frågor. Ifall ni inte klarar en enda förvandlas ni till marsipangrisar”.

Draken landade vid hans fötter. ”Fråga nummer ett”, fräste den”: Vad heter julgubbens fasters pudel i andra namn”.  

”Det är ju omöjligt”, flämtade Alvar medan tomten borta vid glöggmaskinen med elak röst började räkna neråt från tio.

”Mimosa”, föreslog Idun”.

Draken skrockade så att spottet yrde och ett ljus i luciakronan slocknade.

”Fel! Fråga nummer två. Om julgubbens pianolärare fått välja ett husdjur åt sig då han var fem år, vad hade han valt”.

”En hund”, svarade Alvar för det hade han själv alltid önskat sig.

Draken skockade ännu högre och röt ”Sista frågan: Julgubbens mormors tamråtta hade en favoritost. Vilken?”

Alvar tänkte febrilt men kom inte på namnet på en enda ostsort. När tomten räknat neråt till tre pep Idun ”Edamer”. Det kom ett tjutande ljud ur glöggmaskinen och draken ropade ”Kom hit Knorredotten!”. En blå varelse med  fiskhuvud, glansig päls och grisknorr uppenbarade sig.

Text: Annika Sandelin

Ingredienser för lucka 15:

Alvar, Idun, Julius (som vill bli krafsad på hoven), Knorredotten, tomten, Luciadraken, hoppa i tid så att de kan äta en hemsk middag och olika sätt att dölja/gömma/slänga/göra sig av med mateländet

Julkalender 2017: Lucka 11

”Aj, så du river!”

Tomten höll ett stadigt grepp om Julius rep och ett barn på var sida. Han skyndade fram tills han nådde en dörr med ett spretigt hjärta kluddat på namnskylten.

”Vem är det som – ” började Alvar men hann inte längre innan han puffades in.

”Kanske vi ska hälsa på hans flickvän?” skojade Idun. ”Kollade du hjärtat på dörren?”

”Amaryllis”, muttrade tomten medan han greppade Julius om hornen och drog in renen.

”Vadå?”

”Inget hjärta utan blomma”, sa tomten och drog igen dörren. ”Och det är faktiskt jag som målat skylten.”

”Oj, sorry”, viskade Idun.

Rummet var långsmalt och dunkelt, påminde om en väntsal. Det luktade konstigt också.

”Senap?” gissade Idun.

”Glögg”, mumlade tomten.

Han släntrade fram till en blinkade maskin i ändan av rummet, tryckte fram en pappmugg som han fyllde med en brun sörja. Sträckte fram koppen till Idun med ordet:

”Drick!”

Idun snusade på drycken och blev full i skratt, kanske för att det inte alls passade sig att skratta. Tomten var sur, rummet och glöggen stank, till och med Julius som nyss varit flygande glad hade lagt sig platt. Stämningen blev inte bättre av att Alvar slog sig ner mitt emot sin syster och stolbenen vek sig under honom så han dråsade i marken. Smällen var inte hård men blev droppen för Idun. Skrattbubblet kom ut som ett gällt tihihiiii.

Alvar rynkade först ögonbrynen men när Idun fortsatte fnissa kunde inte heller han hålla sig. Tomten som fyllt på ännu en mugg, trugade den på Alvar och upprepade sitt:

”Drick!”

Alvar försökte ta en slurk men glöggen smakade ännu värre än pappas kaffe han en gång smakat på. Nu sprutade glöggen ut med skrattet, över tomtens gråa tofflor.

Glöggmaskinen i ändan av rummet började blinka förskräckligt. Ur samtliga kranar kom det ut nånting som barnen först trodde var rök

Text: Henrika Andersson

Ingredienser för lucka 12: Alvar, Idun, Julius, tomten, maskinen som läcker vad?, ett textmeddelande, nånting väldigt litet, en lucka