Måndagar

Jag gillar vardagen och speciellt måndagar. Jag riktigt väntar på att få sätta igång med ritandet och fördjupa mig i det projekt jag har på gång.

Ut med hunden på morgonlenkki. Gå längs havstranden och se naturen vakna eller klafsa fram i regn. Allt duger, för den perfekta morgonen. Sedan hem och äta morgonmål, läsa tidningen, och sedan sätta sig vid arbetsbordet med en kopp grönt te. Det ska vara den med limesmak. Jag brukar också lyssna på musik medan jag jobbar: Eva Dahlgren, Nora Jones, Les Miserables, Barry Manilow, Ella Fitzgerald… Musik som skapar stämning men inte är för påträngande eller dansig. Det kan man lyssna på i andra situationer.

Jag jobbar oftast vid vårt stora matbord för där har jag massor av plats och där har jag naturljus som flödar från många håll. Därifrån ser jag trädgården och där kan även hunden, enligt honom, lättare vakta mig, fåglarna, ekorrarna och andra varelser som rör sig runt honom. Det är helt roligt med lite sällskap under dagen, tycker vi båda.

Jag ritar allt för hand. Datorn använder jag ännu eller tyvärr – hur man vill ta det – bara som hjälpreda för att söka inspis, fakta, bilder. En dag ska jag jobba med Photoshop och lära mig det bra. Några av mina kära kolleger har stöttat och hjälpt mig med detta, men hittills har jag bara inte haft tid att verkligen sätta mig in i det. Alla de projekt jag har är sådana att man vill ha handgjorda bilder… men kanske nästa höst… Dessutom älskar jag att måla och rita för hand. Jag älskar att blanda färger, använda olika material, känna akvarellpapprets yta.

För tillfället ligger det två projekt på mitt bord och tävlar om min tid. Boken om lilla Siri som flyttar till landet och en lärobok med naturbilder. Båda projekten är roliga. Självklart är barnböcker alltid det bästa men jag gillar att rita läromedel även om det nog ibland kan vara småtråkigt. Att rita en skördetröska eller tre godispåsar ger nu inte någon större kick precis. Men som helhet är det roligt och omväxlande. Och visst är dessa projekt ekonomisk betydligt lönsammare än barnböckerna. Så man får vara tacksam för alla projekt man får.

Boken om Siri är skriven av en svensk författare, Åsa Mendel-Hartvig. Bilderna kommer att bli svartvita. Det är igen en ny grej för mig, för hittills har jag bara målat bilder till barnböcker. Det här projektet är superroligt och inspirerande!

Solen skiner. Hunden ligger som ett platt skinn på soffan och sover. Jag dricker mitt te, som denna gång inte smaksätts med färg från penslar. Detta händer nämligen ibland, och ganska så lätt, då jag har många koppar, färgpaletter, flera bilder, datorn och papper huller om buller över bordsytan. Nu sätter jag på musiken och börjar rita. Jag vikarierade hela förra veckan i vår lågstadieskola, så jag är efter i tidtabellen. Får se nu, blir det Siri eller skogsbild med djur? Tror jag måste ta läroboken. Siri måste vänta till i morgon. Då ska hon få fara ut och fiska med pappa och Rosa.

Cara Knuutinen, FIBUL:s aprilbloggare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *