Fibuls medlemsdagar i Lärkkulla – en rapport av Maria Turtschaninoff

Jag vaknade en fredag och var på dåligt humör. Jag ville inte stiga upp. Jag ville ingenting. Vissa saker får mig att må bättre, som yoga, men jag ville inte yoga för jag ville inte må bättre. Jag ville vara sur. Till och med när jag gick ut med hunden i den soliga septemberdagen blev jag ännu surare: det var för varmt! I september ska man få ha ylletröja och söta stövletter, inte bli tvungen att ta av sig jackan för att det är för varmt! Grr.

På kvällen åkte jag till Fibuls medlemsdag på Lärkkulla i Karis, och det var i precis rätt tid. För jag insåg att mitt problem legat i att jag väldigt länge jobbat hemifrån och inte riktigt talat med någon annan än familjen. Nu fick jag umgås med kolleger och göra olika kreativa övningar. Det är länge sedan jag tyckt att det var roligt att skriva och skapa. Men nu höll Jenny Lucander Holm en workshop om visuella uttryck där jag fick prova hur man återger känslor i ett ansikte (och göra ett skitförbannat självporträtt medsamma, vilket skingrade mycket av mitt dåliga humör), Mia Franck gav oss de allra bästa genreövningar där jag fick pröva olika infallsvinklar och frossa i att skriva bilderbok, romance och skräck, genrer som är helt oprövade för mig. Och efteråt drack vi vin och pratade och det var bara så oerhört nyttigt för mig att få prata med kolleger om högt och lågt.

Nästa dag fick jag öva mig på grafiskt uttryck under ledning av Jenny Wiik och gjorde en egen grafisk berättelse genom att klippa och klistra ur dam- och konsttidningar. Det är länge sen jag haft så roligt då jag skapat något! Henrika Andersson talade om vikten av att våga misslyckas, och jag fick så mycket ut av den diskussion som uppstod. Dessutom fick jag goda råd av en idol, i en skrivövning Henrika ledde oss i. Dem tänker jag implementera genast! Annika Sandelin gav tips om att leda skolbesök, och även här var diskussionen som följde givande. Det bästa med dessa medlemsdagar är att få utbyta tankar och erfarenheter med andra som befinner sig i exakt samma yrkesroll som man själv. Det finns så mycket man slipper förklara för de andra förstår genast.

Och slutligen visade Maija Hurme hur det helt fantastiska litteraturmagasinet MERA kommer att se ut när det släpps vid Helsingfors Bokmässa och det är verkligen något helt utöver det vanliga! Jag kan inte bärga mig tills jag kan dela ut det åt alla jag möter!

Jag åkte hem från medlemsdagarna på motsatt humör mot vilket jag kommit dit: glad, upplivad och sprudlande av kreativ energi. Jag trivs oerhört bra med att arbeta ensam. Men det betyder inte att det alltid är nyttigt för mig. Jag är så glad och tacksam över att ha Fibul som ger mig ett sammanhang och en möjlighet att fortbilda mig som skapande människa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *