Kategoriarkiv: Om FIBUL

Bloggen vaknar till liv!

Sommaren är snart slut (trots värmen), och vi börjar liva upp FIBUL-bloggen igen.

FIBUL:s styrelse hade möte igår, och mer information om våra planer kommer så småningom. Men redan nu kan vi avslöja att FIBUL har fått en verksamhetsledare: Jenny Wiik. Det vill säga jag som brukar skriva dessa blogginlägg.

Till att börja med kommer jag inte att göra särskilt mycket mer än tidigare (ansvara för webb och information), men vi hoppas att det snart blir möjligt för mig att göra mer för föreningen.

Men nu önskar jag alla en trevlig sensommar. För alla som har kontakt med skolor (eller fortfarande lever kvar i skolårets rytm) brukar den här tiden vara en nystart, nästan ett nytt år. Så hoppas alla läsare är lika ivriga som jag när det gäller att ta tag i det goda arbetet!

/Jenny

FIBUL:s 2014 – en årsberättelse

FIBUL grundades i januari 2014, och fyller därför nu ett år!

Det första officiella mötet hölls i Helsingfors och föreningens syfte formulerades:

Föreningens syfte är att höja statusen och öka synligheten för barn- och ungdomslitteraturen på svenska i Finland, förbättra förutsättningarna och öka resurserna för professionella barn- och ungdomsboksskapare samt fungera som forum för diskussion och samarbete både nationellt och internationellt kring barn- och ungdomslitteratur.

Föreningen har redan under sitt första år varit mycket aktiv. Nya medlemmar har strömmat till och medlemstalet är uppe i 38 registrerade medlemmar. Föreningen har skapat en egen webbsida med månatliga bloggare, länkar till barn- och ungdomsboksevenemang, presentationer av medlemmarna, intervjuer, artiklar osv.

Alla medlemmar har arbetat ständigt med att skapa nya kontakter och upprätthållit en diskussion om barn- och ungdomslitteraturen. Medlemmarna har besökt dagisgrupper och skolor och deltagit i seminarier. Föreningen har spridit information till medier och skolor, samt skapat nätverk med biblioteken, Läscentrum och andra instanser som värnar om litteraturen och läsningen. Ordförande och övriga styrelsemedlemmar har deltagit i radio, tv, seminarier och föreläsningar i syfte att sprida information om föreningen och läsandets viktighet.

Till föreningens möte i augusti inbjöds två representanter för det finlandssvenska e-boksprojektet E-skolan för ett utbyte av idéer och tankar. Vikten att uppmärksamma upphovsmännens rättigheter togs upp till diskussion och ledde till grundandet av en arbetsgrupp som gått vidare med frågan.

På initiativ av förlaget Schildts&Söderströms och i samarbete med Luckan i Helsingfors deltog föreningen i september i ett möte kring samarbete där läsfrämjande evenemang och projekt diskuterades och planerades. Diskussionen med förlaget har fortsatt under hösten 2014.

I samband med Bokkalaset i Ekenäs ordnade föreningen en lyckad diskussionskväll för författare, lärare och andra intresserade.

Utöver detta har Fibulmedlemmar träffats kontinuerligt och format arbetsgrupper för nya kommande projekt och evenemang. Behovet av nätverkande och samarbete både nationellt och internationellt är avgörande för att hålla den finlandssvenska litteraturen nyskapande och livskraftig.

Under sitt första verksamhetsår har ordförande Henrika Andersson och andra föreningsmedlemmar deltagit i flera officiella debatter (i tidningar, radio och på tv) och även presenterat sig i internationella sammanhang, bl.a. på bokmässorna i Göteborg och Helsingfors. Synligheten och intresset utifrån har varit mycket positivt och större än väntat. Många nya idéer har uppstått under samtal och möten internt och externt.

Inför verksamheten 2015 har Fibul tillsatt flera mindre arbetsgrupper som utformar projektplaner för att ansöka om medel att förverkliga dessa i framtiden. Eftersom Fibul är en ideell förening har samtliga i styrelsen tillsvidare arbetat utan ersättning, allt för att främja barn- och ungdomslitteraturen och bevaka upphovsmännens rättigheter och möjligheter.

Del tre: Larmrapporter och läsande

[spotify id=”spotify:track:4QDGci4fOnWCedcmseuf1j” width=”300″ height=”380″ /]

Cassandra, det var din låt.

Nu finns det åtminstone två spår att gå vidare på. Att börja studera något nytt mitt i livet och det som kom före detta för mig; dramatik och litteratur för barn och unga.

Jag tar mig an det senare först för det hänger ihop med berättelsen som fenomen (för det här gör mig arg). Under de senaste åren har jag inte träffat en enda grundskolelärare som inte skulle vara orolig över att barn och unga läser för lite och hur det påverkar deras skolgång och vidare studier. Vi hör larmrapporter om hur svaga speciellt de finlandssvenska pojkarna är när det gäller läsning och läsförståelse. Det här pågår samtidigt som barn- och ungdomslitteraturen, efter flera bättre år, plötsligt halkat ner på statusrutschkanan och det är en brant rutschkana vi befinner oss på.

Det är något som inte stämmer här.

Samtidigt som ingen någonsin skulle täckas säga rakt ut att litteratur för barn och unga är sekundalitteratur utan betydelse, känner vi som jobbar inom denna genre hur ouppskattade vi blivit under de senaste åren. Det syns när det gäller just synlighet. Hur barn-och ungdomsböcker ligger sist i förlagskatalogen utan författarporträtt, hur barn- och ungdomsförfattare inte anses vara intressanta nog för att intervjuas på bokmässor för att nu inte tala om att man skulle bygga upp ett seminarium kring sån litteratur, hur bokhandlarna lägger fram den här litteraturen. Hur blev det så här? När alla utåt samtidigt är så oroade över hur lite och/eller dåligt våra barn läser?

Trötta på att var för sig, ensamma, stå i försvarsposition slog vi finlandssvenska barn- och ungdomsförfattare och -illustratörer ihop oss i vår, vi heter FIBUL och vårt mål är inte bara att ta oss upp på krönet av rutschkanan utan att visa att det är vi som byggt den. Och att vi kan bygga fler.

Det låter kanske högfärdigt men tror någon på riktigt att om inte barn läser som barn, eller går på teater, att de plötsligt ser ljuset i medelåldern och blir glada läsare av romaner och ivriga teaterbesökare? Och om ingen läser de vuxenböcker som ges ut, om ingen köper teaterbiljetter- hur går det då för litteraturen och teaterkonsten?

”Än sen då?” hör jag någon marra.

”Än sen då?” Vi finlandssvenskar är ju rätt måna om att finnas kvar, eller hur? Vi vill finnas i Finland med reella möjligheter att i de viktigaste situationerna fungera på vårt modersmål, vi värnar om vårt språk, vårt svenska modersmål, vår skola… Men behöver vi ett språk om vi inte har en kultur? Vad ska vi prata om då?

För mig är språket, om vi lite hårdrar det, liksom ett symptom på kulturen, en följd av det, inte tvärtom. Så om vi tar kol på den delen av kulturen som språket verkligen är relevant för- litteratur och dramatik; vad blir då kvar? Om inte det intresse och det behov som finns ute på fältet, och som varje grundskollärare kan vittna om, möts av dem som kan påverka synligheten,
höja statusen för den konst som görs på finlandssvenska för våra barn – kommer vi att finnas kvar?

Vi måste värna om det som är kulturbärande för oss och det måste utgå och ha sin början hos barnen. Den som kunde men inte arbetar för en levande finlandsvensk barn- och ungdomslitteratur och kultur, den är med om att puffa vår finlandssvenskhet över bord. Det finns inget som går att bygga helt utan grund. En kultur är så värdefull som barnen i den kulturen är. Varken mer eller mindre.

*

Detta var del tre av Tove Appelgrens sommarprat. Del ett, Del två.

”Ungas läsande är en demokratifråga”

Politiker, förlag och mässarrangörer kan inte stilla tigande följa med när ungas läsande minskar i rasande takt. Det är läsandet som lägger grunden för att unga växer upp till medvetna individer som kan ifrågasätta och analysera, säger författaren Henrika Andersson, ordförande för nygrundade föreningen FIBUL.

Henrika Andersson intervjuas i Ny Tid om grundandet av FIBUL. Läs hela artikeln här!

Att få sitt manus publicerat

Det kom in en kommentar på sidan om hur man blir medlem i FIBUL. Jag bestämde mig för att behandla frågan i kommentaren i ett blogginlägg istället för att ha diskussionen där. Frågan gällde ifall FIBUL kunde hjälpa till med att få ett manus antaget hos ett förlag.

FIBUL som organisation kan inte påverka manusantagningar, vilket är varje enskilt förlags ansvar. Och FIBUL fungerar inte heller som förlag (än så länge i varje fall…). Så tyvärr kan vi inte hjälpa till med att få enskilda bokprojekt publicerade.

Däremot är detta en sak som många undrar över. Det är glädjande att det finns så många som vill skriva/illustrera barnböcker. Men samtidigt är det väldigt stor konkurrens när det gäller att bli antagen av förlagen. Hur får man egentligen en barnbok publicerad? Hur ska man gå till väga när man kontaktar förlagen? Vad krävs av ett manus för att det ska bli antaget?

För det första så har varje enskilt förlag egna riktlinjer för hur de vill ta emot manus. Det är bra att börja med att göra en lista på sådana förlag som ger ut den typens böcker man själv skriver eller arbetar med, och sedan följa dessa förlags instruktioner noggrannt (som oftast finns på deras webbsidor).

Men sen är det ju en mycket knepigare fråga ifall just ens eget manus kommer att locka förlagen. Enligt min egen erfarenhet kan man inte tänka alltför mycket på vad man tror att förlagen eller ”barnboksmarknaden” vill ha. För sådant går i trender och ändras snabbt. Men samtidigt finns det ju vissa kvalitetskriterier som manuset måste nå upp till. Förlagen säger ofta att de vet vad som är bra när de ser det. Så hur vet man själv om ens manus är bra? Då kan det vara en god idé att nätverka med andra som sysslar med barnböcker. Be om ärlig kritik av människor som kan ge sådan. Gå kurser. Läs på. Skriv om och öva, öva, öva.

Här på FIBUL-bloggen planerar vi att så småningom publicera personliga berättelser om hur medlemmarna har blivit barnboksförfattare eller illustratörer, hur de resonerar kring skapandet av barn- och ungdomsböcker. Och det här hoppas vi att kan vara till nytta också för aspirerande författare och illustratörer. Så vi kommer att återkomma till de här frågorna om och om igen.

Vårhälsningar!

/Jenny

Pressmeddelande skickas ut i dag

Följande pressmeddelande har skickats ut i dag gällande FIBUL r.f.:

Barn- och ungdomslitteraturen i Svenskfinland behöver mer synlighet, respekt och spridning. FIBUL; författare och illustratörer av barn- och ungdomslitteratur, är en nygrundad registrerad förening som är beredd att ta sig an detta uppdrag.

Föreningens syfte är att höja statusen och öka synligheten för barn- och ungdomslitteraturen på svenska i Finland, förbättra förutsättningarna och öka resurserna för professionella barn- och ungdomsboksskapare samt fungera som forum för diskussion och samarbete både nationellt och internationellt kring barn- och ungdomslitteratur.

Föreningen träffas kontinuerligt, sprider information, ordnar evenemang och
har skapat en hemsida för ändamålet (www.fibul.fi).

Följande personer valdes in styrelsen: Ordförande Henrika Andersson, vice ordförande Tove Appelgren, Katarina von Numers-Ekman, Maria Turtschaninoff, Linda Bondestam, Anna Gullichsen, Cara Knuutinen, Mia Franck, Nora Strömman och Harriet Abrahamsson. Som verksamhetsgranskare fungerar Maija Hurme. Medlemsantalet uppgår redan nu till över trettio.

För mera information se hemsidan www.fibul.fi
eller kontakta Henrika Andersson: henrika.andersson01 [at] gmail.com