Författararkiv: JW

Julkalender 2017: Lucka 11

”Aj, så du river!”

Tomten höll ett stadigt grepp om Julius rep och ett barn på var sida. Han skyndade fram tills han nådde en dörr med ett spretigt hjärta kluddat på namnskylten.

”Vem är det som – ” började Alvar men hann inte längre innan han puffades in.

”Kanske vi ska hälsa på hans flickvän?” skojade Idun. ”Kollade du hjärtat på dörren?”

”Amaryllis”, muttrade tomten medan han greppade Julius om hornen och drog in renen.

”Vadå?”

”Inget hjärta utan blomma”, sa tomten och drog igen dörren. ”Och det är faktiskt jag som målat skylten.”

”Oj, sorry”, viskade Idun.

Rummet var långsmalt och dunkelt, påminde om en väntsal. Det luktade konstigt också.

”Senap?” gissade Idun.

”Glögg”, mumlade tomten.

Han släntrade fram till en blinkade maskin i ändan av rummet, tryckte fram en pappmugg som han fyllde med en brun sörja. Sträckte fram koppen till Idun med ordet:

”Drick!”

Idun snusade på drycken och blev full i skratt, kanske för att det inte alls passade sig att skratta. Tomten var sur, rummet och glöggen stank, till och med Julius som nyss varit flygande glad hade lagt sig platt. Stämningen blev inte bättre av att Alvar slog sig ner mitt emot sin syster och stolbenen vek sig under honom så han dråsade i marken. Smällen var inte hård men blev droppen för Idun. Skrattbubblet kom ut som ett gällt tihihiiii.

Alvar rynkade först ögonbrynen men när Idun fortsatte fnissa kunde inte heller han hålla sig. Tomten som fyllt på ännu en mugg, trugade den på Alvar och upprepade sitt:

”Drick!”

Alvar försökte ta en slurk men glöggen smakade ännu värre än pappas kaffe han en gång smakat på. Nu sprutade glöggen ut med skrattet, över tomtens gråa tofflor.

Glöggmaskinen i ändan av rummet började blinka förskräckligt. Ur samtliga kranar kom det ut nånting som barnen först trodde var rök

Text: Henrika Andersson

Ingredienser för lucka 12: Alvar, Idun, Julius, tomten, maskinen som läcker vad?, ett textmeddelande, nånting väldigt litet, en lucka

Julkalender 2017: Lucka 10

När Julius fick syn på paraden utanför skolan blev han helt vild, slet sig från Alvar och rymde. När Alvar och Idun kommit ut på gatan svävade Julius ovanför en parad av tomtar och såg helt lycklig ut.

“Det där är inte riktiga tomtar!” ropade Alvar. Det är Frivilliga Brandkåren! Kom tillbaka!

Alvar lyckades få tag i repet som hängde runt Julius hals och han och Idun blev nästan lyfta upp i luften men lyckades hala ner den motvilliga renen.

”Det finns inga riktiga tomtar”, muttrade Idun som var sur för att alla hennes vänner i skolan sett henne rusa ut efter hennes töntiga brorsa.

Ett förskräckligt TÖÖÖÖÖT ljöd längs gatan, det slog lock för Iduns och Alvars öron. Julius viftade glatt med öronen.

”Inga riktiga tomtar kanske! Kasta inte ren i stenhus! Nej, sten i tomtehus!”

En av tomtarna hade lämnat paraden och kom ilsket stampande fram till dem, viftande med sin trumpet. Han blåste i den igen, nästan rakt i Iduns öra. TÖÖÖÖÖT!! Alvar såg att han inte riktigt såg ut som de andra tomtarna. Han hade grå kläder, men en röd luva, och ett vitt, välklippt skägg.

”Du fick ju samtal från julgubbens sekreterare alldeles nyss. Har du inte sett vad det står på displayen?”

Idun sneglade på sin telefon. Det ringde fortfarande i hennes öron. ”JULGUBBEN PRIVAT” stod det.

”Jag…”

”Renen måste återlämnas omedelbart. Julgubben ligger i sin säng och hetsäter pepparkakor och vägrar träffa någon innan renen är hemma igen.”

”Följ med här”, sa tomten, och ledde barnen och renen in i en trång gränd.

Text: Maria Turtschaninoff

Ingredienser för lucka 11:

Alvar, Idun, Julius, tomten, obehaglig stämning, ett litet dunkelt rum där det finns: glögg, senap, amaryllis, obekväma stolar, stor apparat med många knappar och stuff

Julkalender 2017: Lucka 9

Illustration av Nadja Andersson

Ingredienser för lucka 10:

Alvar, Idun, Julius, från bilden i lucka 9 – vad händer 1 minut efter att den ritats?, ett otrevligt ljud, uttrycket: “kasta sten eller ren i glashus”, en riktig tomte som visar en mycket stark känsla

Julkalender 2017: Lucka 8

Alvar öppnade dörren till sitt klassrum. Det blev alldeles tyst när han steg över tröskeln med Julius i släptåg. Julius hade fortfarande tomten i munnen.

”Ursäkta att jag är sen. Det här är Julius. Han är en miniren.”

Tjugofyra ögonpar stirrade på honom och renen. Det var så tyst att Alvar kunde höra sin mage kurra. Han hade ju inte hunnit med frukost i morse.

”Men Alvar då”, sa hans modersmålslärare Anna. ”Inte kan man ha en ren i klassen. Och hur är det med ditt föredrag?”

”Bara bra”, svarade Alvar och rodnade. ”Jag tänker hålla föredrag om minirenar.”

Alvar gick och satte sig på sin plats. Julius lade sig under hans stol och tuggade på tomten.

Rasmus, som satt bredvid Alvar, skruvade oroligt på sig.

”Jag tycker inte om renar”, sa han. ”Egentligen avskyr jag renar.”

Han rusade ut och lämnade dörren öppen.

”Rasmus har renfobi”, sa Anna. ”Många har spindelfobi. Renfobi är mera ovanligt.”

Julius hoppade upp och rusade ut efter Rasmus med tomten dinglande ur munnen.

I det samma ringde det ut till rast och barnen strömmade ut i korridorerna. Idun var en av de första som kom ut ur sin klass just när Julius rusade förbi. Hon kastade sig fram och tog tag i remmen som släpade efter och fick stopp på honom. Sedan gick hon in i Alvars klass och spände ögonen i honom.

”Varför har du tagit Julius till skolan?”

Alvar visste inte vad han skulle svara. I morse hade det känts som en bra idé, nu var han inte lika säker. Han tittade ut genom fönstret för att tänka ut ett bra svar.

Där ute föll något glittrande ner från himlen – stora glittrande snöflingor. Då ringde Iduns telefon. Hon svarade och fick stora ögon.

”Det är inte klokt, vet du de säger att vi fått fel ren. Att det här är julgubbens favoritren och det blir inga julklappar i år om han inte får tillbaka den.”

Text: Ursula Vuorenlinna

Ingredienser för lucka 9:

Alvar, Idun, Julius, nummer 333, Posti, sur tant, något flyger som inte ska flyga, en parad