månadsarkiv: januari 2015

Plötsligt står man med dammsugaren i handen

Maria Turtschaninoff bloggar om de segare författardagarna:

Just nu sitter jag med drygt hundra sidor utskrivet manus framför mig. Min uppgift de närmaste dagarna är att läsa igenom och se vad det finns där som jag kan göra något av. Som känns spännande och värt att bygga på. Som kan ge mig en kick vidare, framåt. Ett tema, en intressant röst, ett intressant något. Just nu kan jag nämligen inte hitta något alls av den varan.

De där hundra sidorna representerar ett års arbete. De är långt ifrån en färdig bok. De är till och med långt ifrån en färdig berättelse. Det är kanske halva berättelsen, eller med lite tur något mer. Ingenting är omarbetat, allt är bara rätt upp och ner ett första utkast. Jag plågade mig igenom de första tio sidorna i fredags – aldrig i mitt liv har jag stött på ett så klichédränkt språk, så styltiga beskrivningar, så usel gestaltning. Det är hemskt svårt att fortsätta läsa. Det är hemskt svårt att fortsätta skriva. Just nu är det bara hemskt svårt, punkt.

Då. Då är det ypperligt att ha ett nätverk av kolleger att konsultera. Att beklaga sig inför. Som förstår vad man menar och inte bara avfärdar det med en axelryckning och ett ”men det kommer du att lösa” och ”det har du ju klarat förut”. Vaddå, det är ju inte samma historia! Hur kan någon vara så säker på att jag någonsin kommer att skriva någonting igen! Det är då nätverk som t.ex. FIBUL är guld värda. Det ger den ensamma författaren kolleger. Kolleger som vet vad man menar då man skriver att man plötsligt står med dammsugaren i handen istället för att sitta vid datorn, där man hör hemma. Som fattar varför man ligger i sängen och ser på Downton Abbey mitt på dagen (fast det var inte jag, o nej, jag har aldrig hemfallit till sådant). Som inte dömer utan säger okej, unna dig detta, men i morgon skriver du. För det är det du gör.

Att vara författare är ett ensamt värv och för det mesta trivs jag med det. Men ibland är det verkligen viktigt att få samtala med människor som befinner sig, och har befunnit sig, i samma situation. Jag träffar alla dessa fina människor (alltför) sällan, men FB och bloggar och Twitter kommer man långt med.

För jag kommer att lösa det. (Intalar jag mig.) För det ÄR det jag gör. Men ibland behöver man lite axlar att luta sig mot medan man pustar ut mellan varven. Snart är jag redo att dyka ner bland klichéerna igen.
Snart. Kanske redan idag.

Intervju med Maria Turtschaninoff

Under hösten 2014 vann Maria Turtschaninoff både Svenska Yles litteraturpris och Finlandia Junior med sin senaste roman Maresi. Vi är mycket FIBUL-stolta över Marias framgångar. Maria har svarat på samma frågor som våra höstbloggare, och här kommer alltså årets första intervju!

/Webb-Jenny

mariaturtschaninofffibul

Maria Turtschaninoff (Illustration: Jenny Wiik)

När bestämde du dig för att bli författare? Vad var det som påverkade ditt beslut?

Jag bestämde mig redan som barn. Men det var en hemlig dröm, jag ville inte att de vuxna skulle blanda sig i den alls så jag sa att jag ville bli djuphavsdykare eller balettdansös.
Jag tror att jag ville bli författare för att jag med alla medel ville komma så djupt som möjligt in i böckernas magiska värld.

Vad läste du själv när du var barn/ung? Vilken var din favoritbok när du själv var barn/ung?

Jag läste nog allt jag kom över, helst fantasy om jag kunde men också Fem-böcker, hästböcker, mammas och mormors gamla flickböcker, pappas pojkböcker, allt. Jag älskade Narnia, Anne på Grönkulla, Den oändliga historien, Sagan om ringen, Trollkarlens slott mfl.

Hur föds en ny berättelse?

Ja säg det! Jag tror det är det närmaste magi jag kan komma i mitt verkliga liv. Först finns ingenting alls. Sen några små frön som gror och vecklar ut blad och jag vattnar och gödslar allt jag förmår och så småningom står en hel skog framför mig.

Hur länge tar det från första idén till en färdig bok?

Det varierar mycket, bland annat beroende på bokens längd. Men från det att jag får den allra första idén till att jag ens börjar skriva tar det ofta flera år. Sedan tar själva skrivprocessen 1-2 år plus ungefär ett års redigeringsarbete i samarbete med förlaget.

Var kommer alla dina idéer från?

Från allt jag någonsin sett, läst eller upplevt.

Vad har du studerat? Har du haft nytta av det i ditt skrivande?

Jag har studerat humanekologi, engelska och journalistik. Jag tror inte att det direkt hjälpt mitt konkreta skapande, däremot har min syn på människa och miljö naturligtvis färgat det jag skriver. Jag skriver ju om det som jag tycker är viktigt och angeläget.

Har du gått skrivkurser? Vad fick du ut av det?

Jag har gått en kurs i att skriva för barn och unga på Axxell. Det gav mig självförtroendet jag behövde, kicken: jag kanske kan klara av det här. Jag är inte fullt så dålig som jag tror.

Hur gör du för att samla inspiration och material till dina böcker? Har du tips på bra övningar?

Jag går alltid omkring med en anteckningsbok i väskan och för anteckningar löpande. Jag skriver ner allt möjligt, från idéer till textsnuttar till observationer och namn, utan att bedöma om det är bra eller dåligt. Sen letar jag igenom dessa anteckningar när jag bygger en berättelse. Omkring 10% av det jag antecknar kommer slutligen med i någon färdig bok. Resten är som att öva skalor eller träna sig i att dribbla en boll: nödvändigt för att jag skall bli bra på mitt hantverk, men det är ett arbete som inte syns utåt så mycket.

Visar du dina texter åt någon innan du skickar dem till förlag?

Jag brukar låta en eller två betrodda läsare läsa igenom när jag känner att jag kommit så långt jag kan på egen hand.

Har du blivit refuserad? Hur kändes det och hur gick du vidare efter det?

Flera gånger. Jag kände mig usel, missförstådd, krossad. Sen skrev jag om och skickade in på nytt  tills jag blev antagen.

Hur debuterade du som författare/Illustratör? / Hur gick det till när din första bok blev publicerad?

Jag blev alltså refuserad flera gånger, av bägge de två stora förlagen. Av Söderströms fick jag konstruktiv kritik, och skrev om, och skrev om, och skrev om. Under den processens gång lärde jag mig just att skriva om, att en text inte är färdig genast (vilket jag trodde).

Vad händer med ett bokmanus efter att det har blivit godkänt för publicering? Ändras texten mycket från det första inskickade manuset?

Vi brukar fila på texten mycket, min redaktör och jag. Minst två, ofta tre eller fyra vändor tar texten från det att jag lämnat in den tills att den går i tryck. Förändringarna har hittills inte varit stora, inte t.ex. byte av berättarperspektiv eller så, men det är frågan om mycket viktigt finslipande. En scen som inte känns trovärdig. Ett replikskifte som faller ur. Ett slut som kommer för snabbt.

När började du kalla dig för författare? Var det svårt?

Det var mycket svårt. Men min man fick mig att våga göra det efter att jag börjat publicera mig. Alltid då jag presenterade mig för någon som journalist lade han till ”och författare”. Till sist började jag göra det själv också. Idag är det en självklar del av min identitet: det är författare, och inget annat, som jag är.

Har du fått råd eller vägledning av mer erfarna kolleger? Vilka råd har varit värdefullast för just ditt skapande?

Det senaste jag fick var av Märta Tikkanen då jag vunnit Finlandia Junior: Skaffa dig något fint som varje vardag påminner dig om pris och glädje, skrev hon till mig! Och det goda rådet har jag absolut följt!

Kan du leva på ditt författarskap? Om inte, hur balanserar du mellan skrivande och annat arbete?

Just nu har jag förmånen att kunna göra det, tack vare ett tvåårigt arbetsstipendium från Svenska kulturfonden. Jag drygar ut kassan med skolbesök och andra små uppdrag.

Har du fått stipendier eller priser? Hur kändes det? Hur påverkade det ditt författarskap?

Jag har fått både och och det har påverkat mig på två sätt. Det första projektstipendiet fick jag när jag ännu inte ens gett ut en bok, och det var den spark i baken jag behövde: någon annan tror på att jag kan avsluta det här manuset. Nu måste jag verkligen bevisa att jag kan det också. Sen har de priser och stipendier jag sedermera fått gett mig den ekonomiska trygghet jag behövt för att kunna skriva. Och Finlandia Junior förra året var nog en mycket fin sak, som fick mig att känna att allt det där ensamma slitet och tvivlet kanske är värt det.

Har du kontakt med dina läsare? Kan man skriva till dig om man har en fråga om dina böcker?

Man får gärna mejla mig, men jag uppmanar alla skolelever som skriver författarporträtt och annat att först göra research online och se vad de kan få fram för information den vägen. Om det sedan finns frågor de inte hittar svar på är de välkomna att skriva till mig och fråga.

Vilken bok skulle du ha velat skriva?

Många! Jag älskar att hitta böcker som får mig att känna att den här historien önskar jag att jag skrivit. Det inspirerar mig. Som barn var det böcker som Narnia och Sagan om Ringen.

Vilka fem böcker i din genre skulle du rekommendera att man läser?

Oj. Oj oj oj. Bara fem? Min genre är fantasy, men det finns fantasy för så många olika ålders och sorters läsare.

Fem barnfantasyböcker jag vill rekommendera kunde vara t.ex.:

Trollkarlens slott (numera Det levande slottet) av Diana Wynne Jones
Den oändliga historien av Michael Ende
Prydain-krönikan av Lloyd Alexander
Kyrkogårdsboken av Neil Gaiman
Tulavall-böckerna av Irmelin Sandman Lilius

Och för unga och vuxna läsare skulle jag just idag rekommendera:

Stardust av Neil Gaiman
Earthsea-böckerna av Ursula K. LeGuin
Castle Waiting I och II av Linda Medley
Among Others av Jo Walton
The Brides of Rollrock Island av Margo Lanagan

Frågar någon en annan dag är det säkert helt andra böcker jag kommer att tänka på!

Har dina böcker blivit översatta? Till vilka språk? Hur kändes det?

Fyra av mina böcker har utkommit på finska, en av dem även på danska. Maresi skall utkomma på danska, tyska, engelska och rumänska och två kommande böcker kommer också att utkomma på engelska. Det känns oerhört spännande och roligt – världen öppnar sig plötsligt på ett helt annat sätt.

FIBUL:s 2014 – en årsberättelse

FIBUL grundades i januari 2014, och fyller därför nu ett år!

Det första officiella mötet hölls i Helsingfors och föreningens syfte formulerades:

Föreningens syfte är att höja statusen och öka synligheten för barn- och ungdomslitteraturen på svenska i Finland, förbättra förutsättningarna och öka resurserna för professionella barn- och ungdomsboksskapare samt fungera som forum för diskussion och samarbete både nationellt och internationellt kring barn- och ungdomslitteratur.

Föreningen har redan under sitt första år varit mycket aktiv. Nya medlemmar har strömmat till och medlemstalet är uppe i 38 registrerade medlemmar. Föreningen har skapat en egen webbsida med månatliga bloggare, länkar till barn- och ungdomsboksevenemang, presentationer av medlemmarna, intervjuer, artiklar osv.

Alla medlemmar har arbetat ständigt med att skapa nya kontakter och upprätthållit en diskussion om barn- och ungdomslitteraturen. Medlemmarna har besökt dagisgrupper och skolor och deltagit i seminarier. Föreningen har spridit information till medier och skolor, samt skapat nätverk med biblioteken, Läscentrum och andra instanser som värnar om litteraturen och läsningen. Ordförande och övriga styrelsemedlemmar har deltagit i radio, tv, seminarier och föreläsningar i syfte att sprida information om föreningen och läsandets viktighet.

Till föreningens möte i augusti inbjöds två representanter för det finlandssvenska e-boksprojektet E-skolan för ett utbyte av idéer och tankar. Vikten att uppmärksamma upphovsmännens rättigheter togs upp till diskussion och ledde till grundandet av en arbetsgrupp som gått vidare med frågan.

På initiativ av förlaget Schildts&Söderströms och i samarbete med Luckan i Helsingfors deltog föreningen i september i ett möte kring samarbete där läsfrämjande evenemang och projekt diskuterades och planerades. Diskussionen med förlaget har fortsatt under hösten 2014.

I samband med Bokkalaset i Ekenäs ordnade föreningen en lyckad diskussionskväll för författare, lärare och andra intresserade.

Utöver detta har Fibulmedlemmar träffats kontinuerligt och format arbetsgrupper för nya kommande projekt och evenemang. Behovet av nätverkande och samarbete både nationellt och internationellt är avgörande för att hålla den finlandssvenska litteraturen nyskapande och livskraftig.

Under sitt första verksamhetsår har ordförande Henrika Andersson och andra föreningsmedlemmar deltagit i flera officiella debatter (i tidningar, radio och på tv) och även presenterat sig i internationella sammanhang, bl.a. på bokmässorna i Göteborg och Helsingfors. Synligheten och intresset utifrån har varit mycket positivt och större än väntat. Många nya idéer har uppstått under samtal och möten internt och externt.

Inför verksamheten 2015 har Fibul tillsatt flera mindre arbetsgrupper som utformar projektplaner för att ansöka om medel att förverkliga dessa i framtiden. Eftersom Fibul är en ideell förening har samtliga i styrelsen tillsvidare arbetat utan ersättning, allt för att främja barn- och ungdomslitteraturen och bevaka upphovsmännens rättigheter och möjligheter.

FIBUL hälsar Gott Nytt År 2015!

Bloggen har vilat under julhelgerna, men nu kör vi snart igång igen. Till exempel finns en kallelse till årsmöte i det föregående inlägget.

Jag ska sammanställa en årsredogörelse här på bloggen inom kort. Mycket spännande hände 2014, förutom att föreningen FIBUL grundades! Och vi blickar med optimism in i det nya året 2015.

2015 är Bokens år, och uppe till höger kan ni se en logga som visar att också FIBUL kommer att delta. På Bokens år-webbsidan kan man följa med vilka bokevenemang som ordnas under året.

Efter årsredogörelsen kommer en januaribloggare att svara på våra intervjufrågor.

Kom ihåg att följa FIBUL:s facebook-sida för att hålla dig ajour! Dessutom kan man följa FIBUL-bloggens inlägg genom att trycka på Följ-knappen i balken till höger. Se här:

fibulfölj

Välkomna att följa med FIBUL:s andra verksamma år!

/Webb-Jenny

Kallelse till årsmöte 18 januari 2015

KALLELSE TILL FIBUL rf. s ÅRSMÖTE den 18.01 2015 kl 17.00 på Fjälldalsg 9 a 6 (hos ordf. Henrika Andersson) i Helsingfors. Alla medlemmar hjärtligt välkomna!

Hälsar Henrika Andersson

(Meddela gärna om hur många vi blir, så jag vet vilken soppkastrull jag ska välja. Soppa bjudes, hämta med tilltugg om ni så önskar)